« Vad vill dom nu? - etablissemanget klagar på folket | Main | Jösses så längesen - Stefan minns slagfärdig mamma »

Comments

Thomas

Det är alltid spännande o. intressant att läsa när du skriver om opera. Ärligt, intelligent, klart o. tydligt uttryckt, så att även vi, som inte klarar dagstidningarnas operarecensenter, kan hänga med. Tack för det! Trodde inte mina ögon när jag häromdagen upptäckte en CD med Leon Björker. Inhandlade den direkt o. njöt av hans enastående bas-stämma som lät precis som jag minns den från 50- o. 60-talet!
En intensiv o. sonor röst med oerhört attraktiv klang som alltid bar ut över orkesterdiket. Precis som många av den tidens manl. operasångare: Berglund, Björling, Svanholm, Beyron, Björling, Nilsson m.fl. Just intensiteten o. dramatiken i rösten gjorde ju att man gärna förlät dem, om de inte samtidigt lyckades slå handvolter eller klättra upp o. ned för stegar på scenen. De hade däremot stor röstintelligens o. förstod att använda den för att tolka en roll. För mig var detta det verkliga "järngänget". En estnisk kapellmästare sa en gång till mig, att på 40- o 50-talet behövde man inte åka till Bayreuth för att höra Wagner; Stockholm hade lika fantastiska röster. När dessa röster tystnade på 60-talets början fanns ingen återväxt. De som försökte, hade tyvärr en för dålig röstteknik för att bära ut.
Dagens manl. operasångare med något undantag (Mattei) tycks ha samma problem. Jag tror det beror på undervisningen bl.a., samt att många börjar som körsångare med rent instrumentala ideal o. svårt att hitta den dramatiska intensiteten. De sjunger ju, som Birgit Nilsson sa, utan stöd i kroppen. Från bröstet o. uppåt "utan underkropp"
Operasångerskor har vi ju i dag helt fantastiska: Dalayman, Stemme m.fl. De har tydligen fattat hur man sjunger opera. Men är tyvärr ändå okända namn för allmänheten.
Varför vågar operasångare i dag inte vara "stjärnor"? Varför ser man inte på popmarknaden, där det verkligen myllrar av profiler. Där hittar man också intensiva sångare, som inte skäms för att ta med mänskliga känslor i sitt artisteri. Joel Berglund sa en gång, när han hört Carola sjunga, Det finns en grundläggande likhet mellan oss hur vi använder rösten. Återigen skulle jag tro han menade intensiteten i rösten.

The comments to this entry are closed.