Ibland men alltför sällan slår även svenska kultursidesskribenter huvudet på spiken så att man får euforisk raptus över morgonmüslin. Och det kan vara högst olika hammare som träffar samma ömma spik för att pressa metaforer och talesätt till det yttersta.
Lisbeth Lindeborg och Dan Jönsson står möjligen längre från varann än SvD:s brännpunkt och DN Kultur. "Kvinnorna i väst är rädda att kallas rasister. Därför lämnar de sina muslimska medsystrar åt sitt öde" citerar Lindeborg en arabisk rättighetsförkämpe på Internationella kvinnodagen under rubriken Tolerans dödar muslimska kvinnor. Lindeborg menar, hoppas jag, inte tolerans utan "tolerans". Den egendomliga postmodärna inställning som får västerländska kvinnor och män att inte inse hur kort steget kan vara från att tvinga sina barn att stanna hemma från simning och sexualundervisning till att ta livet av dem av "skam" över att de inte vill ingå tvångsäktenskap. Lindeborg kan bli tjatig när hon insisterar på att man inte behöver vara islamofob för att kritisera fundamentalism och kvinnoförtryck. Ungefär lika självklart som att man inte är antisemit för att man kritiserar Israels ockupation av Palestina. Och det är inte tjat att insistera på att muslimska (och alla andra) kvinnors (och mäns) mänskliga rättigheter är viktigare än "rättigheten" att bära sjal i skolan eller slippa ha kortärmat i vården (!), en fråga som ivrigt debatterades i P1 i veckan...
Två dagar senare slår Dan Jönsson huvudet på samma spik i en artikel där han vågar se vad i invandrarfientliga Sverigedemokraternas segertåg som bedrägligt liknar ett folkligt uppror mot eliterna: Vänstern har övergett idén om likhet för en postmodern diskurs om "olikhet". Mångkulturalismen har blivit en spegel av den gamla kolonialismen, ett nytt slags rasism "som under toleransens täckmantel tycks lika envist uppdragen ... med att göra skillnad". Tanken om etnisk och kulturell identitet har ersatt solidariteten som princip. Genialt, Jönsson (med viss hjälp av forskaren Göran Adamson)!
Om Lindeborg och Jönsson drar konsekvensen av vad de säger denna vecka så är det faktiskt lika illa om invandrarfria Vellinge eller den coola ghettoförorten sätter sin "olikhet" på piedestal, mångkulturalisters. m.fl:s "tolerans" av kulturstämplat förtryck lika farligt som Sverigedemokraternas öppna intolerans mot det som de föraktligt kallar "multikulti". Allt särskiljande utifrån etnisk bakgrund leder till rasim, all falsk "tolerans" mot trosläror som vill vara något annat än individens privata religion urholkar rättsamhället. Jämlikhet i ett demokratiskt samhälle är inte en livstilsfråga och kan bara baseras på alla individers lika värde, inte på tillhörigheter eller skillnader. "Likhet" kan låta trist men att byta jämlikhet mot "olikhet" och solidaritet mot "tolerans" är ett nedåtköp. Om du tycker jag eller någon annan som insisterar på detta är "tjatig" så tycker jag du skall räkna till tio och sedan fråga dig om du inte tappat något väsentligt på vägen...
PS Jag är väldigt upplivad efter att ha sett SHIT OCKSÅ! , en nyskriven (riktig) opera baserad på ungas tankar, där dramatikern Manuel Cubas och tonsättaren Fredrik Österling slutformulerat ett samarbetsprojekt med 80 mellanstadieelever från Rinkeby våren 2006. Folkoperan visar en opera om och för och delvis av unga tonåringar som inte låtsas vara rockmusikal utan där riktig dramaturgi och riktig musik i en modernistisk tradition tillåts fördjupa personer och skeende. Så visar man respekt för en ung publik. Bravo!
Kortare Stefan, skriv kortare! Gör som August, stryk av bara f-n. För dina åsikter tål ju att läsas. Och ändra layouten - de smala blå färgkorridorerna på båda sidor om texten är så depparblå och för smala (i min upplösning i alla fall). Kolla Bodil Malmstens luftiga sida. Jag håller med dig helt evad gäller de tilltänkta monsterbyggena vid Bibblan på Sveavägen!
Posted by: Janneh | March 17, 2007 at 04:05 PM