Sommarrepriser... skriva i sand eller för nobelpris?

I en repris av det utmärkta kulturprogrammet Vågen från mars diskuterar några kloka mänskor den nyligen bortgångne polske journalisten Ryszard Kapuscinskis författarskap. I förbigående nämndes möjligheten till ett nobelpris. Visst skulle väl en reporter cum essäist kunna ha fått ett nobelpris. Litteraturens ramar vidgas. Om någon idag skulle fråga ständige sekreteraren HE om en lysande  författare skulle kunna få priset om han eller hon bara publicerat sig på nätet, då har jag full förståelse för att han (fortfarande) skulle svara nej. Men något decennium innan Daro Fo belönades skulle man näppeligen ha trott att Nobels litteraturpris någonsin skulle tilldelas en upphovsman som visserligen sett några pjäsmanuskript genom tryckpressarna men som i allt väsentligt verkat litterärt genom att spela(s) och - för varje år mer och mer - genom muntligt berättande, inte minst i form av fiktiva föreläsningar som växer ut till synbart improviserade föreställningar. Litteratur ? - jovisst, ungefär som bloggande... Om man är tillräckligt bra.