Vad behöver kulturen? Svante Nordin...

Förstår egentligen inte varför Lars Linder presenterar idéhistorikern Svante Nordin som kulturkonservativ i en entusiastisk men inte okritisk intervju i söndagens DN. Är Nordin inte egentligen kulturradikal i sin strid för humaniora "mot prilligheter och verklighetsfrämmande idéer"? Visst är det tröttsamt att höra detta eviga om att det i Sverige bara skulle tänkas en tanke åt gången. Men det är tyvärr sant vad gäller de kretsar som menar sig vara tongivande i Stockholm. Jag skulle gärna vara beredd att säga att den förste som talar om ankdamm är värsta ankan men tror jag ska läsa Nordins Humaniora i Sverige. Framväxt - guldålder - kris först. Kände inte denne jämnårige före Linders introduktion men blir alltmer förtjust under läsningens gång. Gud vet om jag kommer att kasta mig över klassikerna i hans kanon. Hallandslistan i kung Valdemars jordebok (Sture Bolin, 1929) låter sexigt - jag är faktiskt en nerd på mikrohistoria från förmödrarnas Sydsverige. Och Ragnar Josephsons Konstverkets födelse från 1940 är en oavsiktlig lakun i min bildning. Däremot vet jag inte om jag skulle kasta mig över Noréens Vårt språk. Nysvensk grammatik (1903-24) oavsett hur inbjudande den kunde se ut på Drottninggatans antikvariska bokbord i september. Nordins analys av hur många av våra jämnåriga hoppat direkt från vänster till höger i klivet från marxism till postmodernism är kolossalt uppmuntrande. Min relativa respekt för både Sven-Erik Liedman och Roland Lysell hindrar inte att jag bespetsar mig på vad professor Nordin kan ha att säga om hur just dessa två idoga arbetare i vingården kan ha förrått humanismen; vad han har att säga om Eva Lundgren och hennes s.k. forskning kan jag gissa oläst men hennes roll i den akademiska världen är väl snarast ett fall för de rättsvårdande myndigheterna. Undrar om han nämner Lundakollegan Tiina Rosenberg; där är jag mycket snarstucken, hon är en vän och favorit och vad hon har av "prilligheter" vill Stefan kritisera själv.

En kollega råkade igår säga att DN Kultur skrivs för boende i Stockholms innerstad mellan 29 och 42. Dom behöver absolut Svante Nordin, på sitt sätt en riktig välbevarad gammal "68" och sann kulturradikal i nådens år 2008. Och hans kanon borde få dem att sätta lördagsfrukosten i vrångstrupen - är det Fredrik Böök som gäller nu och vem fan var Ingemar Hedenius ?