I veckan var jag för jobbet inbjuden till ett alls icke ointressant seminarium i kommunal regi om var nya byggnader för kultur kan tänkas ligga i Stockholm. Mycket givande. Kanske vi får en motsvarighet till Paris Cité de la Musique på nuvarande Gasverksområdet vid Värtan. Spännande. Och att kommunen tar ett ansvar för att leta bästa plats för ett nytt operahus är utmärkt. Men man kan inte undgå att reflektera över hur mycket tomt prat som tydligen anses behövas i dessa sammanhang. Som om inte de nya projekten räckte till! Varför skall enligt en närvarande politiker Stockholm bli en världsstad till 2030. Vad är en sådan? Vad behövs för att bli det? Kan man bestämma det och sen få det gjort? Är New Yorks och Paris ställning som metropoler resultat av politikers önskedrömmar? Kan inte olika städer fortsätta med att vara olika saker, sig själva t.ex. eller något annat de är bra på? Nej, för mig låter allt sånt här prat väldigt provinsiellt. Världsstad är det andra som utnämner en till, inte man själv. Här är det någe vajsing i tänkeriet. Det där med hönan och ägget, orsak och verkan, ni vet.
Men om man är "The Capital of Scandinavia" så är väl världsstad nästa steg.
Posted by: Thomas E | May 19, 2008 at 01:48 PM