"Minnenas television" har vanligen ingen större dragningskraft på mig. Dels har jag inte så lätt för Arne Weise, hur mycket "levande legend" han än må vara, dels skaffade vi tv så sent i vårt hem att jag inte har så mycket minnen av SVT:s svartvita 50- och 60-tal. (Detta trots att jag till min egen eviga förvåning möjligen också är en svensk tv-pionjär - gissa vilket program jag härjade i 1958...) Men denna veckas Minnenas television kan ingen som läser dagstidningar ha undgått att upplysas om i förväg. Nöjes- och nyhetsstiltjen i juli är så djup att det kan finnas plats för omfattande förhandsskriverier om ett par 38 år gamla intervjuer med en skådespelare som varit död i 31 år, debuterade vid förra sekelskiftet och bara varit med i en långfilm.
Göteborgsteaterns grand old lady Maria Schildknecht (1881-1977) fyllde ledigt en timme med sin charm och humor, sin exakta känsla för tempo och nyanser, sitt fullständigt självklara sätt att utan förhävelse eller nostalgi tala om Nils Personne och Strindberg, analysera (det först uteblivna) inflytandet från gamla Intima teatern på svensk teater, lätt fånga skillnader i spelstil mellan Dramaten och Göteborgs stadsteater, lyfta fram Torsten Hammarén som teaterchef, regissör och antinazist, osv. Och liksom i förbifarten beskriva etiken bakom 60 års yrkesliv - utan att ta ett så krävande ord i sin mun - dvs. värdera sig själv som konstnär och människa. Allt med lika mycket självkänsla som anspråkslöshet.
Peter Lundbergs försynta men relevanta frågor var den perfekta sparringen. Hans respektfullhet fungerade uppenbarligen som en utmaning för en dam som lika gärna kunnat sluta sig som en mussla. Arne Weise påpekade i övergången mellan de två delarna att här var det den intervjuade som bestämde vad som skulle berättas. Skönt! Se reprisen den 18 juli om ni missade det ikväll. Teaterhistoria, visst, men framför allt möte med en människa av sällsynt integritet och begåvning, 89 år vid intervjutillfället. Svartvit tv betyder inte pensionärsreservat.
Sen kan man fråga sig om det finns några intervjuer av samma lödighet bevarade med t.ex. Karin Kavli, Gun Wållgren, Sif Ruud, Hjördis Pettersson, Margaretha Krook... bara för att nämna några av ett par senare generationer kvinnliga skådespelare? Man har ett intryck av att de allihop var med i tv i tid och otid och väldigt ofta inte som artister utan i egenskap av sig själva. Men blev någon av dem intervjuade av en Peter Lundberg som inte la sig i och inte frågade om privatliv? Finns det särskilt många program med dessa eller andra kolleger där de - som Schildknecht här - får tala till punkt om sitt arbete, sitt yrkesliv? Jag missunnar ingen Stjärnorna på slottet men...
PS Och samtidigt bjöd P2 på Jussi Björling med kolleger från Stockholmsoperan årgång 1957 i en dundrande fräsch Rigoletto - åsnan mellan hötapparna valde SVT och Schildknecht eftersom P2-sändningen faktiskt finns på CD (Bluebell) om än inte med samma originaldynamik. Lägger P2 ut sina reliker på nätet som podradio eller var det bara under Mozartåret?
Hej
Visst kan du lyssna på Rigoletto på nätet. Dock ej ladda ned den. Här är länken
http://www.sr.se/cgi-bin/P2/kanalarkiv.asp?ProgramId=2359&NrOfDaysInArchive=30
Bra. P2 hör vad vi säger!
SJ
Posted by: Mats H Jonsson | July 13, 2008 at 01:32 PM