Eva Beckman leder föredömligt ett samtal om forna och nutida chefer inom kultursektorn. Hon börjar med att visa sin panel av "kulturchefer" pappfigurer av Bergman, Schein, Lagercrantz och Strömstedt. En annan generation, en annan chefsroll. Samtalet vindlar mellan nu och då. Avslutningsvis tränger EB Stockholms stadsteaters Benny Fredriksson hårt utan att det blir varken otrevligt eller tillrättalagt. Svante Weyer, f.d. chef för Norstedts, reder ut varför chefen för en korvfabrik kanske inte behöver kunna stoppa korv medan det blir bättre resultat om kulturchefen är fackman: Kulturverksamhet producerar inte varor - som man så ofta påstår för att vara lika god som näringslivet - utan skapar mening. Briljant formulerat. Medan Filminstitutets Cissi Elwin - f.d. programledare - minst tre (3) gånger (ja) upprepar att man inte behöver vara filmvetare på hennes jobb - "the lady protests too much" som Shakespeare sa. Tror hon inte själv vad hon säger?
Cheferna för försvaret har svårt att skapa mening. Värnpliktsnytts Ulrika Häggroth kritiserar dem för att ha betalat Bi Puranen - en annan gammal programledare - och hennes "Bikupan" 101 miljoner (ja, ni läste rätt) för något som på modärn chefslingo kallas "värdegrund" och är enormt dyrt att "ta fram" och "kommunicera". Och som sju försvarspotentater i ett ampert genmäle kallar en "förutsättning för ett användbart försvar". Kanske det t.o.m. gör det lättare att försvara Gotland. Är världen galen? Om inte cheferna för försvaret utan hjälp av Puranen med extraknäckande SR-make kan hitta fram till "ledorden öppenhet, resultat och ansvar" på egen hand, så borde de byta jobb. Behöver inte chefer kunna någonting? Hur barnslig får man vara?
Däremot förstod jag inte SVT-programmets mellanrubrik "demoniska chefer". Kännetecknande för Bergman, Schein, Lagercrantz och Strömstedt var att de kunde sina jobb och att chef för dem mera var en funktion än en yrkesindentitet. Kör på, Beckman!
Hm.. jag vet inte om:
"chefen för en korvfabrik kanske inte behöver kunna stoppa korv.." låter så briljant formulerat. Även här, kanske än mer, är nog en fackman att föredra. Att det ställs speciella krav på kulturchefers insikter i sin verksamhet jämfört med chefer för annan "produktion" låter lite som intellektuell hybris, eller kanske helt enkelt bristande kunskaper om andra branscher?
Posted by: Torgny | October 26, 2008 at 11:52 PM