TPB-domen - statuera exempel eller till det allmänna bästa ?

Inte för mitt liv kan jag se de dömda i The Pirate Bay som martyrer för det fria nätet. Åtminstone en av de fyra verkar direkt obehaglig, en riskkapitalist med högerextrem profil. Men samtidigt blir jag förvånad när jag t.ex. ser hur okomplicerat svenska författare - som knappast kan ha drabbats ekonomiskt av fildelarverksamheten - gläds åt en rättsseger för de stora mediakonglomerat som idag står bakom de kända märkena inom film, musik, underhållning. Jag sympatiserar inte med stöld, jag tycker att författare, kompositörer och andra upphovsmän precis som artister framförallt ska få rejält betalt medan de lever och av sina uppdragsgivare. Men samtidigt måste vi fråga oss om målsägande på så olika ekonomiska och maktnivåer verkligen kan ha samma intressen. Om det är bra att användarnas rättigheter alltmer inskränks och nätet ytterligare kommersialiseras. Om sådan frågor bör avgöras i domstol eller i parlamentet. Om den nu överklagade TPB-domen - med dess groteska skadeståndskrav som bara kan ha dömts ut för att statuera exempel dvs. skrämmas - verkligen gynnar det allmänna bästa. Det måste väl ändå vara målet för alla handlingar i ett demokratiskt samhälle ?