I dagens SvD fäster Lars Ring vår uppmärksamhet på att Vasateatern i Stockholm, invigd 1886, hotas av en ombyggnad och nedläggning. Visserligen är delar(?) av teatern och dess inredning kulturmärkta men räcker det för att förhindra att det blir konferenslokal av skådeplatsen? Själv tillbringade jag en del tid där under de år som Operan disponerade lokalen - trots ombyggnader med början redan 1892 är det en välbevarad 1800-talsteater med stark atmosfär. Där finns också märklig inredning från 1950-talet värd att bevaras. Alltför många teatrar har rivits eller lagts ner i Stockholm, t.ex. Folkan vid Östermalmstorg. Vad gäller alternativa teaterlokaler, f.d. biografer eller black boxes i lagerlokaler, förhindrar hyresnivåerna idag en utveckling som när S:t Eriksplan på 1980-talet var ett "Off-Broadway" med Marionetteatern, Pistolteatern, Teater 9 och Teater Aurora i samma kvarter. Något liknande kommer aldrig att uppstå igen. Av gamla privatteatrar är Södra teatern äldst och i full verksamhet som musik- och teaterscen i hägn av Riksteatern men känns som om den blivit hårdare restaurerad än Vasan. Dessa gamla teatrars fortbestånd är ett samhällsansvar som Stockholms kommun och Kulturdepartementet inte kan överlämna till marknadskrafterna. Vasan tycks under sin nuvarande ledning ha en framgångsrik verksamhet som privatteater som både känns samtida och i samklang med dess traditioner. Nedläggning och ombyggnad för annan verksamhet skulle bli ett bra exempel på de kommersialismens negativa verkningar som Alliansens kulturpolitiker inte vill kännas vid. Södra teatern och Vasateatern är idag obetydligt yngre än vad Drottningholmsteatern var när den på 1920-talet återupptäcktes efter hundra års törnrosasömn. Södran och Vasan har - med repertoar som skiftat efter tidens och publikens krav - varit öppna för stockholmare och andra besökare sedan de byggdes och bör så förbli. Vasateatern är som Södra teatern en omistlig del av Sveriges teaterliv.
Det här är en nationell katastrof, vem skall vända trenden? Gruppteatern är för dagen splittrad och svag som scenkonstproducenter, även om man försöker samarbeta marknadsföringsmässigt genom organisationen "Fria scener".
Stockholmområdets viktigaste och mest vitala spelplats för maskrosteatern, Kilen, läggs ner. Jag har hört argument som att c/o Stadsteatern skall överta den verksamheten. Det är ett löjligt argument, då c/o satsar på det redan etablerade och utländska gästspel. Kilen var en av de sista vattenhålen för scenkonst i rörelse.
Jag producerar projektteater och tacklas effektivt av banan - vart ska jag spela min teater?
/max
Posted by: max lundqvist | October 27, 2009 at 05:32 PM
Hej Stefan! Hette inte stället i hörnet av BJg/MSg Corner Bar? Jag har ett vagt minne av det. Som grabb följde jag med min far dit när han levererade hamburgerbröd till Corner House/Corner Bar. Och ja - hamburgarna var goda....../R
Posted by: Rolf Eriksson | November 04, 2009 at 08:44 PM