En sak kan man lätt hålla med kulturborgarrådet i Stockholm Madeleine Sjöstedt om - att den av kulturutredningen anbefallna portfölj- numera koffertmodellen inte passar alla regioner i Sverige. Det handlar om att överföra statliga pengar som idag kontrolleras av eller (med piska och morot) i samverkan med Kulturrådet till kulturpolitiska organ på regional nivå. Detta tycks idag fungera i Skåne och Västra Götaland vilket inte är någon garanti för hur det skulle gå på andra håll. Risken är stor att resurser som idag tillåter Stockholms stadsteater att vara landets flitigaste teater skulle smetas ut över en huvudstadsregion där många kommuner hittills aldrig visat något intresse för finansieringen av den teater som huvudkommunens skattebetalare tillhandahåller för teaterpublik från hela regionen. Nu skulle det alltså skapas något slags regional kulturråd som återkommande skulle ta ställning till hur mycket pengar som skulle gå till Stockholms stadsteater eller till annat. Liksom vilka krav som skall ställas på t.ex. den största bidragsmottagaren. Jag förstår att Benny Fredriksson är skeptisk mot detta. När han talade om saken på ett seminarium nyligen hade han den goda smaken att främst inte tala i egen sak. BF underströk vilken viktig roll en statlig kulturpolitik spelat för att det t.ex. alls förekommer seriös musik utanför storstäderna. Madeleine Sjöstedt har säkert rätt i sin skepsis mot ökad och dyr byråkrati på regional nivå som kan slå sönder väl fungerande strukturer. Samtidigt föreslår hennes parti, folkpartiet, nu att det ska inrättas referensgrupper för kvalitetsbedömning av alla nationella institutioners statsbidrag.
Folkpartiet vill vänta med portföljmodellen och kvalitetskontrollera nationalscenerna. Det står klart i en delrapport från partiets kulturarbetsgrupp, som presenterades idag. Kvalitet ska bli den liberala kulturpolitikens ledstjärna, vilket bland annat betyder att statliga kulturinstitutioner, som Moderna museet eller Kungliga Operan, ska kvalitetsbedömas innan de får sina anslag. Hög kvalitet ska ge mer pengar, dålig kvalitet mindre eller inga alls.
Ägaren staten ska naturligtvis regelbundet och i offentlighetens ljus utvärdera kvaliten på verksamheten vid Nationalmuseum, Riksteatern, Moderna museet, Kungliga operan, m.fl. nationella institutioner. Men när Sjöstedt i SR Kulturnytt föreslår något i stil med de referensgrupper som på ett ofta ifrågasatt sätt styrt bidragsflödet till fria teatergrupper och liknande jämför hon äpplen och päron. Här talar hon för ett system som lätt kan innebära samma byråkratiska nyckfullhet som hon på regional nivå fruktar från koffertmodellen. Den främsta kritiken från alla håll mot samtliga bidragssystem handlar om bristen på kontinuitet med möjlighet till långsiktig ekonomisk planering. De nationella institutionerna behöver veta sin ekonomiska framtid minst fyra år framåt i tiden för att planera på ett sätt som tillvaratar alla resurser. Då är svaret inte riktigt referensgrupper ledda av ögonblickets tidsanda. Ägaren staten sysslar inte här heller med bidrag till fria kulturinitiativ utan med långsiktig finansiering av egna verksamheter med i de flesta fall ett eller ett par hundra år på nacken. Missförstå mig inte: De här verksamheternas prestationer ska nagelfaras med lupp av alla intresserade och deras ledningar jagas med blåslampa mot framtiden. Men rr det i konstens eller publikens intresse att de påverkas för mycket av trendkänsliga tyckargremier? Om man inte är nöjd med hur de nationella institutionerna leds eller vad de presterar ska minister och departement byta deras ledning och/eller styrelse och i den värderingen ta till hjälp de krafter och de kunskaper man behöver. T.ex. den offentliga debatt som förs kring dem. Det handlar mycket mer om personer och strukturer än om institutionerna i sig. Och att i ett land av Sveriges storlek på denna nivå ta fram referensgrupper av expertpersoner ur samma branscher som de verksamheter som ska bedömas - är det verkligen en bra idé? Om Sjöstedt & fp menar att ifrågasättanden (eller beröm) för omedelbar bidragsförändring ska tas in lagom till årets budgetproposition då har de hoppat i en galnare koffert än den kulturutredning de argumenterar mot på regional nivå.
Comments