Kultur

Parsifal i Malmö - 122 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ... Och hur såg Kundry ut i Stockholm vid premiären för snart 95 år sedan? När jag såg min första Parsifal där 1957 satt det säkert i salongen trogna besökare som mindes sin första Kundry fyrtio år tidigare. Här inväntar iförd andra aktens mundering dubbelnamnens oövervunna mästarinna, sopranen Magna Lykseth-Schjerven-Skogman (puh), norska till börden och ibland baronessa, Parsifal på en divan som verkar lånad från artistfoajén.

Magna Lykseth hade tio år tidigare varit Stockholms första Brynhilde i Siegfried och Ragnarök och låter på bevarade inspelningar av arior och duetter ur t.ex. Aida, Trubaduren och Judinnan som en välskolad nordisk lyriskdramatisk sopran. Hon kan inte ha haft några problem med Kundrys utbrott i höga register men skulle nog klinga för lätt och ljus i partiet för vår tids smak. Kundry är en roll med många aspekter men alltför tungröstade protagonister kan också göra dem oroliga som kan sin Wagner. Ibland frågar man ju sig vad man ska behöva genomlida innan ridån äntligen går ner för den extremt krävande andra akten - fr.o.m. nu i princip en enda stor duett för Kundry och Parsifal, som av bägge fordrar det yttersta av vokal stamina och dramatisk gestaltning. Hur baronessan Skogman lät som Kundry kan vi bara gissa. Hur hon tog sig ut i sista akten har vi skäl att återkomma till.         

Parsifal i Malmö - 123 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ... Ja, från vem kommer det oemotståndliga ropet - moderns och älskarinnans i ett - som får Parsifal att stanna upp och blomsterflickorna att vissna? I det tyska kulturområde som ligger i Schweiz  bombades inga operahus under andra världskriget och i Zürich gav man väl Parsifal en gång om året som seden fortfarande bjöd till mitten av förra seklet. Georgine von Milinkovic som Kundry med halvslutna ögonlock mot en fond av vikande blomster i slutet av 1940-talet. 

På vilket språk tilltalar den moderliga förförerskan den än så länge dåraktige ynglingen? Idag tror många att det bara går att sjunga Wagner på tyska. Dumhet och alltför mycket inflytande från intressenter i operabranschen som vinner på strömlinjeformad internationalisering. Leta upp Maria Callas Kundry i Parsifal på cd eller som download på nätet och hör vad det italienska språket kan göra med det cantabile i akt 2 där Kundry berättar för Parsifal om hans mors död i tongångar som förebådar Gustav Mahlers orkestersånger. Dirigenten Vittorio Gui musicerar lätt och flexibelt och bygger tillsammans med den grekisk-amerikanska sopranen en väldig dramatisk stegring i en för italiensk publik kring 1950 lagom nedstruken andra akt. Lyssna själva på www.youtube.com/watch?v=9erFyk2OjmI . Hade det blivit bättre på tyska? Bah! Tonsättarna ville bli tolkade av många tungomål och sångtraditioner.

Parsifal i Malmö - 124 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ...  "Parsifal!" lyder ropet som stannar upp ynglingen i leken med flickorna. Hur ser hon då ut, den undersköna kvinnan, som bara med sin röst får de skönaste blomster att vissna bort från scenen och ger Parsifal det namn som han vagt kan minnas att hans mor kallat honom? Som Marianne Brandt - den moderliga "gralbudbärerskan" hos Frida Uhl i hennes bok om äktenskapet med Strindberg - efter en dags plågsamt fotoposerande i tung orientalisk dräkt i Richard Wagners egen regi 1882?

Eller som Anna Larsson - lika elegant som stramt höghalsad - med levande orm på armen hos Romeo Castelucci i Bryssel våren 2011 ? Man ser på bägge damerna - med retorisk armföring eller reptil - att deras första "Parsifal!" har en självklar auktoritet som sopar allt motstånd och alla bifigurer från scenen.

 

Parsifal i Malmö - 125 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ... När en röst med en helt annan kvinnlig rondör än blomsterkörens höga sopraner ropar sitt magiska "Parsifal!" och får den unge mannen att minnas vad hans mor en gång kallade honom, då viker Klingsors lätta garde (ja, hemskt uttryck men det är något av operett över den här scenen, det finns ju t.o.m. en vals) undan med sorgset gäckande tonfall. Vi kastar en blick i regiboken hos Wieland Wagner, Bayreuths förnyare efter nazism och världskrig, för att se hur han arbetade med blomsterkollektivets rörelser.

På överförförerskans första "Parsifal!" ska blomstertjejerna "ner, bara ner" - som en känd aktris brukade säga till statister och mindre sujetter på Dramaten. På insatsen från en ur den egna gruppen med "Dich zu lassen!" ska armarna upp, upp. Såhär hade scenen i uppsättningen från 1951 utvecklats i mitten av 1960-talet. WW:s regiböcker tycks - liksom en del av Bertold Brechts som också utnyttjar fotodokumentation - vara så noggranna att man skulle kunna rekonstruera föreställningarna trots att de inte som idag rutinmässigt videofilmats. Men det skulle antagligen inte bli särskilt roligt. Teaterhistoriens stora ögonblick ska väl få vara just historia och fängsla med den fascination man kan ana i bristfälligt bevarade fragment?

Parsifal i Malmö - 126 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ...  Tillbaka för en stund till ynglingen, som ännu inte vet sitt namn, och blomstren som så gärna vill leka med honom. Först en bild från den kommunala operan i Berlin som skyndat sig att ha premiär så fort som möjligt efter att nyårsklockorna ringt in att verket var "free for all" och lika snabbt gav ut något för tiden så modernt som en textbok illustrerad med foton ur den aktuella uppsättningen.

Den unge mannen i sin minikolt ser ut som sprungen ur en uppsättning av Maeterlincks & Debussys Pelleas och Melisande i jugendstil - en opera som starkt influerats av just Parsifal. Medan ensemblen av blomsterflickor (för Wagner "6 erste Sängerinnen und 24 Chorsängerinnen") för en gångs skull ser ut som de sjunger fysiskt och inte ställt upp sig för en fotograf på scenen. Nedan är vi tillbaks i Bayreuth 1933, det sista året som uruppsättningen någorlunda intakt intog scenen. Det gällde ju alltså inte blomsterträdgården där man ända sedan Wagners död sökt nya och bättre lösningar. Här omger sex soloblommor Tredje rikets mest efterfrågade hjältetenor - flera andra hade fel ras eller politik och uppträdde så långt från Hitlers Tyskland som möjligt. En nyutkommen DVD om Max Lorenz har titeln Wagner's Mastersinger, Hitler's Siegfried. Det man inte talade högt om i Tredje riket var att den ståtlige tenoren inte bara var bisexuell - hans eskapader bokfördes noga av säkerhetspolisen - utan också gift med en judinna. Att svenska Kungliga Operans chef Harald André då och då lånade ut Set Svanholm (antagligen för att slippa att som Dramaten med svenska samlingsregeringens goda minne åka på "vänskapsgästspel" till tyska huvudstaden) innebar en viss konkurrens. Men utan Lorenz kunde man inte garantera Wagnerföreställningar i varken Berlin eller Bayreuth. Och så länge Hitler skyddade  honom fick såväl Gestapo som sedlighetspolis hålla fingrarna borta och tenoren och hans hustru överlevde Förintelsen.

   

Parsifal i Malmö - 127 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ... Men låt oss för just ett ögonblick lämna Parsifal bland blomstren innan Kundrys rop får dem att vissna. I tisdags kunde jag efter en lång Luciadag se och höra kormästare Elisabeth Boström göra en första genomsjungning utan säkerhetsbälte med Lunds Studentsångare, som när det blir dags ska fylla gralriddarnas led på Malmö Opera med sin fylliga manskörsklang. Snygga ska de också bli enligt vår kostymdesigner Camilla Thulin och hon brukar hålla vad hon lovar. På vägen ut hörde jag en mycket lång ung sångare försäkra sin kompis att när man lärt sig utantill och fått sin kostym så kommer allt att gå bra. Helt riktigt.

Hur ser en gralriddare ut nästa år? Ja, definitivt inte som kamraterna på andra sidan Sundet på Det Kongelige Teater på 1910-talet. Och inte heller som den mångkulturella skara som Christoph Schlingensief lät skockas kring Parsifal & Co. i Bayreuth 2004-06. Nej, en gralriddare 2012 har en rik garderob att välja ur när han - eller varför inte en eller annan hon - ska dra till Monsalvat eller ut på uppdrag "utan gränser".  

Parsifal i Malmö - 128 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ... 

 

En illustration från 1908 där tecknaren försökt fånga en tidigare upplevelse av Parsifals andra akt i Bayreuth erinrar om ett problem som det tog lång tid för änkan Cosimas team att lösa. Nämligen att Wagner tänkt sig sjungande och dansande "blommor" eller snarare kronblad som omslingrar hjälten. Är han en lilleput från Swift bland jätteblommor eller har han fått smaka förminskningsdrycken från Carrolls Alice i Underlandet? Som motgift Stuttgart 2010 - trollkarlen blandar sig i leken mellan Parsifal och blomsterflickor i blodiga bandage - tydligen utsatta för liknande ingrepp som Klingsor utfört på sig själv ...  

Parsifal i Malmö - 129 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ...  Vi är kvar bland Klingsors damensemble i den magiska trädgården i Thorolf J:s design och Harald Andrés regi med 43 års omloppstid. Och om fotografen Sven(?) Järlås inte vänt på de här bilderna från ca. 1950 är de tagna från kuliss höger.

Den kyskt bortblickande tenoren i profil är Set Svanholm, "min" förste Parsifal, som sjöng rollen från Stockholm över Wien, London och Buenos Aires till New York och tillbaka igen på minst tre språk, kort, mager och atletisk. Och på nästa bild är det återigen den något större och kraftigare men skönlockige Einar Beyron som jag upplevde en enda gång 1959 men minns bättre i slutscenens pose à la Thorvaldsens Kristus. Den kommer när vi är där ...

   

Parsifal i Malmö - 130 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ...  Thorolf Janssons förtrollade trädgård från 1917 användes på Stockholmsoperan till 1960 - här har husfotografen under många år Enar Mekel Rydberg förevigat blomsterflickor från slutet av 1940-talet (?) ur en för publiken otillgänglig vinkel, från en belysningsbrygga över scenen. Längst till vänster skymtar en Parsifal i profil - troligen Einar Beyron, svensk "spintotenor" över "jugendlicher Held" till karaktärtenor och utanför scenen pappa till sedermera världsberömda Catarina Ligendza.

När jag "drabbades" ffg 1957 var det nog förnyade damer men samma slöjor och blomsterhängen. Undrar hur mycket de slets när rutinen att ge Parsifal två gånger per säsong etablerat sig?

Parsifal i Malmö - 131 dagar kvar

Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ... I efterkrigstidens Bayreuth kämpade sonsonen Wieland Wagner med att hitta ett sceniskt bildspråk för farfaderns mytos som kunde smältas av modärna människor som inte ville bli funna döda varken med det idylliska eller det vulgära. Bara något år före sin död hade WW 1965 kommit fram till den här suveräna men samtidigt anonymiserade lösningen. Bildvinkeln överdriver scenöppningens höjd för att skapa ett intryck av väldig volym.