Wagners Parsifal får premiär på Malmö Opera lördagen den 21 april 2012. Teatern är ögonblickets konst - Parsifal har upplevt många ögonblick sedan urpremiären i Bayreuth 1882, sedan verket släpptes fritt för världens övriga scener vid nyåret 1913/14 och sedan den svenska premiären i Stockholm tre år senare ... Tillbaka för en stund till ynglingen, som ännu inte vet sitt namn, och blomstren som så gärna vill leka med honom. Först en bild från den kommunala operan i Berlin som skyndat sig att ha premiär så fort som möjligt efter att nyårsklockorna ringt in att verket var "free for all" och lika snabbt gav ut något för tiden så modernt som en textbok illustrerad med foton ur den aktuella uppsättningen.
Den unge mannen i sin minikolt ser ut som sprungen ur en uppsättning av Maeterlincks & Debussys Pelleas och Melisande i jugendstil - en opera som starkt influerats av just Parsifal. Medan ensemblen av blomsterflickor (för Wagner "6 erste Sängerinnen und 24 Chorsängerinnen") för en gångs skull ser ut som de sjunger fysiskt och inte ställt upp sig för en fotograf på scenen. Nedan är vi tillbaks i Bayreuth 1933, det sista året som uruppsättningen någorlunda intakt intog scenen. Det gällde ju alltså inte blomsterträdgården där man ända sedan Wagners död sökt nya och bättre lösningar. Här omger sex soloblommor Tredje rikets mest efterfrågade hjältetenor - flera andra hade fel ras eller politik och uppträdde så långt från Hitlers Tyskland som möjligt. En nyutkommen DVD om Max Lorenz har titeln Wagner's Mastersinger, Hitler's Siegfried. Det man inte talade högt om i Tredje riket var att den ståtlige tenoren inte bara var bisexuell - hans eskapader bokfördes noga av säkerhetspolisen - utan också gift med en judinna. Att svenska Kungliga Operans chef Harald André då och då lånade ut Set Svanholm (antagligen för att slippa att som Dramaten med svenska samlingsregeringens goda minne åka på "vänskapsgästspel" till tyska huvudstaden) innebar en viss konkurrens. Men utan Lorenz kunde man inte garantera Wagnerföreställningar i varken Berlin eller Bayreuth. Och så länge Hitler skyddade honom fick såväl Gestapo som sedlighetspolis hålla fingrarna borta och tenoren och hans hustru överlevde Förintelsen.
Comments