"Underbart. Men även om den högt ärade herr Dramaturg nu framgångsrikt sätter tummen i ögat på problemet, siktlinjerna i salongen, så svär han ju också i kyrkan, bygga på almar och Kalle dussin. Att återkräva palatset Makalös mark måste ses som ett nytt provokationsrekord - grattis! I pudelns kärna finns sannerligen han som också finns i detaljerna. Eller är det hen?" Hoppas operakoristen Anders Nyström inte har något emot att ett fb-inlägg citeras här.
Just det. Djävulen i detaljerna betyder i detta fall att siktlinjer dvs. publikintresse och kulturhistoria inte är någon enkel ekvation. De ansvariga kommer i slutänden att både behöva bygga ett modernt hus för opera och balett där hela publiken - oavsett biljettpris och avstånd till scenen - ska kunna se hela föreställningen och sätta det oscarianska operahuset i ett sådant skick att det kan användas till något lämpligt och meningsfullt. Vad är det inte säkert att vi kan föreställa oss.
En kulturpolitisk veteran som gärna vill vara välinformerad uttryckte nyligen till mig att i det gamla operahuset kunde man lämna kvar Kungliga baletten. Hoppsan. Ännu mindre än opera - där somliga helst tycks vilja slippa se scenen - lämpar sig väl dansföreställningar för en salong där man bara har optimal överblick från en minoritet av stolar alternativt ska spela med avkylande tomma platser över och kring sig? Att sen folk kan tänka sig att betala för att sitta var som helst för att bara få närvara vid Nötknäpparen alias Petters och Lottas julafton och mest titta på den övriga publiken är en annan historia. Och vid en viss typ av festliga tillfällen fyller den oscariska salongen sin funktion med bravur. Men också den bredare (dvs. ibland men inte alltid den betalningssvagare) publiken förtjänar väl att se scenen? Vad gäller almar och kungastatyer står jag inte bakom alla förslag som förtjänar att inte glömmas bort.
40 år efter bataljen!
Citering är som sagt en förutsättning både för bildning och demokrati så var så god!
Posted by: Anders Nyström | October 14, 2012 at 08:02 PM