Alla som en enda gång fått ta emot hat och/eller hot i form av mail, brev, samtal eller på annat vis vet att det är en otäck upplevelse. Reaktionen behöver inte stå i förhållande till omfattningen eller eventuell fara och mottagarens/offrets kön, ålder eller klasstillhörighet har i första vändan knappast betydelse för hur illa berörd hen känner sig. Om annars sönderinflaterade ord som "kränkning" har något berättigande så är det här. Den som inom yttrandefrihetens ramar uttrycker sin mening ska tåla mothugg men inte behöva stå ut med verbala (eller andra) övergrepp.
Samtidigt borde den just nu rasande debatten kring virtuellt (och reellt) hat/hot mot företrädesvis kvinnor i offentlighetens ljus få oss att ställa några väldigt enkla frågor. Bl.a. för att inte - som så ofta i uppflammande debatter - tappa alla proportioner och generalisera oskick till allt överskuggande samhällsproblem. Ett brott är ett brott oavsett om en eller hundra utsätts för det. Men för att se "strukturer" måste man fråga sig hur många de utsatta är och hur många förövarna. Hur många procent eller promille av befolkningen berörs av detta?
Handlar det om att så många som ett par hundra kvinnor verksamma inom journalistik, media, politik, näringsliv får hat/hot-mail från ett par tusen (företrädesvis) män? Fler eller färre? Det är illa nog och vi berörs alla om en fri debatt självcensurerar sig av rädsla för hot och hat. Men det är lika viktigt att inte pådyvla majoriteten av befolkningen åsikter som den antagligen inte hyser - eller likgiltighet för brott som dessa leder till. Och direkt skadligt för en demokrati att dra vittgående slutsatser om "strukturer" i samhället utifrån debatt inom grupper som redan upplevs ha tolkningsföreträde. Och vars hjärtefrågor alltför lätt uppfattas som elitistisk självupptagenhet av dem som ser sig själva som oprevilegierade, dvs. resten av befolkningen.
Comments